Nyhet -
Kontaktsjuksköterskan – en viktig funktion inom cancervården
Anna-Carin Börjedahl har arbetat som sjuksköterska i 26 år, huvudsakligen med urologi och numera enbart med prostatacancer.
Sedan början på 2000-talet delar hon sitt arbete som kontaktsjuksköterska för patienter med prostatacancer med att vara enhetschef på urologimottagningen och på kirurgimottagningen på Helsingborgs lasarettet.
I Socialstyrelsens förslag till nya riktlinjer för cancersjukvården slår myndigheten fast att "hälso- och sjukvården bör erbjuda alla personer med bröst- prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancer tillgång till namngiven kontaktsjuksköterska". Detta för att förbättra kommunikationen mellan vården, patienten och dennes anhöriga. Dessutom ska kontaktsjuksköterskan bidra till att stärka patientens och de anhörigas möjligheter till delaktighet i vården.
– För oss i Helsingborg har det alltid varit viktigt att se hela vårdkedjan; att ta hand om patienten från diagnos och behandling, och för dem vi inte kan bota, ända till döden. Ofta har vi kontakt med patienten och den anhörige även om patienten knyts till palliativa enheten under den sista tiden i livet, säger Anna-Carin Börjedahl.
Redan 2005 sökte Helsingborgs lasarett pengar för att starta upp en prostatamottagning. Det innebar att ytterligare en sjuksköterska anställdes. Hon är nu anställd som kontaktsjuksköterska på heltid. Dessutom finns det två sköterskor på urologimottagningen som är kontaktsjuksköterskor för de andra urologiska cancerformerna. Under de senaste 8 åren har de fortsatt att arbeta med kontinuerliga förbättringar för sina patienter.
– Vi har ca 250 nya fall av prostatacancer per år. Vi arbetar tätt tillsammans i ett team; våra urologer, kontaktsjuksköterskor och en uroterapeut, fortsätter Anna-Carin.
Hur ser kontakten mellan patienten och kontaktsjuksköterskan ut?
– Alla våra patienter får en namngiven kontaktsjuksköterska som sitter med vid diagnosbeskedet. Patienterna uppmanas vid biopsibesöket att ta med en närstående till återbesöket. Efter att läkaren har informerat patienten och den närstående, går vi till mitt rum där jag kompletterar den informationen med ett skriftligt informationsmaterial som vi tillsammans går igenom. Mycket tid går åt att diskutera de biverkningar som behandlingarna medför. Patienten får en broschyr med kontaktuppgifter till oss kontaktsjuksköterskor, säger Anna-Carin Börjedahl och fortsätter:
– Patienterna kan ringa oss om det är något de undrar över eller bara är oroliga, och vi bevakar så att väntetiderna blir så korta som möjligt. En del patienter kontaktar oss ofta och andra aldrig. Vi informerar om att det finns en patientförening som de kan kontakta om man vill träffa andra i samma situation och vi har också en lista på stödpersoner som de kan ringa om man till exempel vill fråga hur någon har upplevt en speciell behandling.
Långvarig relation
Patienterna kontrolleras i 10 år efter en botande behandling. Det gör att kontaktsjuksköterskorna ofta får en nära och långvarig relation till patienten och hans familj.
– Vi känner stor tacksamhet från våra patienter och det ger oss kraft och tillfredställelse att fortsätta vårt arbete. Vi arbetar just nu för att alla nya patienter ska få en behandlingsplan och det är meningen att detta ska utvecklas till en rehabiliteringsplan. Vi får aldrig nöja oss med att arbetet fungerar bra, det finns alltid möjlighet till förbättring, avslutar Anna-Carin Börjedahl.
Fakta
- Inom södra sjukvårdsregionen arbetar idag 160 personer som kontaktsjuksköterskor inom olika diagnoser i cancervården. För att Socialstyrelsens riktlinjer ska vara uppfyllda behövs ca 200 kontaktsjuksköterskor.
- Flest kontaksjuksköterskor finns inom diagnoserna prostata-, bröst och huvud-halscancer.
- Regionalt cancercentrum syd har ett nätverk av kontaktsjuksköterskor med en samordnare per diagnos och har i år startat en högskoleutbildning för kontaktsjuksköterskor tillsammans med Regionalt cancercentrum väst. Den riktar sig både till de kontaktsjuksköterskor som har uppdraget och de som är tänkta att få den funktionen.